För ungefär en månad sedan åkte jag tillsammans med min mamma och två av hennes arbetskamrater till norra Kina en vecka för att turista. Allt var mycket spontant, min mamma frågade mig på fredagsmorgonen om jag ville åka till norra Kina en vecka, visst sa jag, och på måndagen därpå satt vi på flygplanet. Provinsen som vi åkte till heter Liaoning.

Hotellrummet i 大连 Da Lian. En större stad på 6 miljoner, dock med de flesta invånare som bor i inte så stadsliknande miljöer i stadens utkanter, vilket gjorde att staden kändes mer som 500 000 – 1 000 000 invånare. Staden är känd för att ha Asiens största torg. Jag besökte torget, och det var ett stort blåsigt, öde, asfalterat/gräsmatta-fält mitt inne i stadscentrum. Inte en enda människa, bara en stor pinne och lite ljus på fältets mitt. Kinesisk stadsplanering.

Utanför hotellet

Stadscentrum, kylan och atmosfären kändes lite som att komma tillbaka till Stockholm.

Biljetthallen på järnvägsstationen

Säkerhetskontroller som denna finns vid princip alla större offentliga byggnader och inomhusplatser i Kina. Vid tunnelbanan, på museum, järnvägsstationen, turistattraktioner, osv.

Morgon i 大连. Ut och andas frisk luft…

Hotellet

Järnvägsstationen var av pampigare varianten.

Åka 高铁 gaotie. Fräscha snabbtåg som bara blir fler och fler i Kina. Har läst att tågen kan gå i 380 km/h, men på grund av byggfusk tillåter rälsen endast 300 km/h.

Framme i Pandong (ca 700 000 invånares småstad)

Åt lunch på en liten typisk lokal restaurang. Enkel inredning och restaurangägaren som sitter och småpratar med oss medans vi äter. Lovade henne att göra reklam för hennes restaurang i mitt hemland, så här kommer lite bilder.

Taxi är billigt i Kina. Hade det inte varit för att taxichauffören var riktigt ful så hade vi kommit undan med 200-300 kr för 4-5 timmars sightseeing på landsbygden. När vi var mitt ute i ingenstans bestämde sig föraren för att han inte var nöjd med det pris som vi först kommit överens om, och om vi inte la på mer pengar tänkte han släppa av oss vid vägkanten där vi stod.

Någon form av naturreservat(!). Riktigt kallt, ganska fräscht och inte en enda människa förutom oss.

Mina resekamrater som väntar på nattåget som är 4 timmar försenat. Gula jackan är min värdmamma.

Så här slipper man konduktörer och folk som plankar.

Fin film från nattåget. Väckningsmusik och soluppgång på väg in i Dandong, en stad på gränsen till Nordkorea.

Kinesisk frukostbuffet på hotellet

Typiskt gatuhörn i Dandong. Breda vägar och diverse fordon som kör hur som helst.

Så fort himmelen blir blå i Kina fylls WeChat (Kina-facebook) av bilder på himmelen och statusar som kommenterar hur otroligt det är, ungefär som när det snöar i början av oktober i Sverige.

När vi var ute på sightseeing var kineserna inte så noga med att njuta av landskapet och att faktiskt befinna sig på de ställen vi besökte. Vid varje ställe hoppade de snabbt ut ur bilen, fotade varandra i alla tänkbara poser, och sedan snabbt in i bilen igen för att titta igenom alla de bilder de tagit medan vi åkte till nästa ställe.

Nordkorea på andra sidan floden

Vi var ute och åkte båt längs den flod som separerar Kina och Nordkorea. Vi blev tillsagda att absolut inte fota Nordkoreaner om vi skulle se några. Först stötte vi på ett gäng Nordkoreanska militärer (som vår båtförare stannade och växlade några ord med), men jag vågade inte fota då de gick och bar runt på automatgevär. Vi stötte även på nordkorean som var ute och åkte i en liten motorbåt och försökte sälja sprit och cigaretter till oss. Intrycket jag fick av gränsen var bara att det såg extremt fattigt och nedgånget ut på andra sidan. Kläderna som militärerna och den nordkoreanska mannen bar var slitna och såg ut som de var tagna från 50 år tillbaka i tiden ungefär.

Ännu en lokal lunch, typiskt kinesiskt. Ris, fisk med sås som smakar mycket, stekt kål och friterade djurdelar. Gott!

Lite mer Nordkorea

Staden Dalian hade tydligen turats om att vara japansk, kinesisk och rysk under 1900-talet, och därför fanns fortfarande lite spår (som kanske var byggda i förrgår, vad vet jag) i form av en gata med bara ryska butiker.

Fin lastbil

 

Förövrigt har det blivit vinter i Shenzhen nu, det vill säga mellan 10-20 grader om dagarna. Mycket kallar än vad jag hade tänkt mig då de inte har någon värme inomhus. Är det 10 grader utomhus är det också 10 grader inomhus!